Det enda jag gjorde på kliniken var kort sagt att äta, sova och titta på tv. Ändå gick dygnet där riktigt fort. Dag nummer två när det var dags att bege sig hem bestämde jag mig för att ta bussen, krigare som jag är. Var lite rädd att jag skulle svimma eller något men jag klarade mig faktiskt riktigt bra. Det var dock lite läskigt när det var fullt med folk överallt. Det kändes hela tiden som att någon skulle springa in i mig med en stor väska.